Tiden

Så går tiden
och alla bilder bleknar
ljuset som falnar
och vinden som dör ut

Stoft över tankarna,
drömmarna som drömdes,
och minnenas skrin
rostar i hörnen

I morgon
är redan i förrgår,
sommaren
hinner bara förbi som en doft
från ett nyponrossnår,
och plötsligt
är hösten här,
snart är det åter
vårdag

Du
som varit mig så nära
är inte längre här,
ord och tankar vi delade,
gråt och leenden
allt förbi
snart täckta av tidens stoft

Jag ser mot gårdagsstigen
och minns...
medan ljuset falnar
och vinden dör ut


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback