By TiniWinisen

Kan ju säga att det är grymt skönt att vara ledig på onsdagar, man bryter av veckan och den känns inte alls så lång.
Men tyvärr så blir det desto mer att göra på jobbet när man är tillbaka och knappt man hinner med att göra det man ska tyvärr. Men just nu är det en väldigt hektisk period på mitt jobb, december och januari är de värsta månaderna för oss nämligen därav att vi bara få ta totalt 4 semesterdagar under den här perioden.

Max mår ju också bra av att få vara hemma en extra dag i veckan, där vi får tid för varandra och kan göra nån rolig sak. Idag ska vi baka bröd enligt mitt förslag och muffins enligt Max förslag.
Max undrade i morse om Mormor kanske hade saker så vi kunde göra muffins. Det var nånting de gjorde väldigt ofta ihop de gånger hon var barnvakt och han bara älskade det.
Det märktes att Max kom på sig att det ju faktiskt hänt nånting med mormor och han vart tvär och arg pang tjong. Jag försökte sätta ord på hans känslor och frågade han om han saknade mormor och ur hans lilla mun kom lite ledsamt: -Ja jag saknar mormor mamma.
Då gjorde det så ont i mammahjärtat för hur det än är så har ju han väldigt svårt att förstå vad som egentligen har hänt och förstå. För det har ju även en annan och vad har då inte han.

Var till BVC igår med lilleman och tog där upp om hans förlust av sn älskade mormor och hon undrade om hon skulle kontakta någon som kunde hjälpa Max vidare. Men jag upplever inte att han har stannat upp av sorg och vi kom båda fram till att det inte behövs i nuläget. Men att jag fick lite tips på lite tecken jag kan titta efter hos Max för att se att han mår dåligt av det trots att han kanske inte kan sätta ord på det.
Trots är ju en sådan sak och stora svårigheter att somna på kvällen.
Just nu är Max i en supermega trotsig fas igen, men så är han ju också 3-åring precis som BVC också påpekade.
Situationen imorse när han vart så arg efter att pratat om Mormor var ju en sådan frustrations-situation för han. När han inte kan sätta ord på vad han känner just där och då.
Men vi är såklart uppmärksamma härhemma på hur han mår och vad som kan ligga bakom om det är normal trots eller om det är sorgen efter mormor.
Och sen sa hon att det var viktigt att vi pratar mycket om Mormor härhemma med han och det försöker jag göra i den mån jag orkar.
Ja det är inte lätt att vara liten och att en mycket nära person försvinner ur ens liv pang tjong. Måste vara otroligt konstigt.

Mamma/Mormor/Svärmor vi saknar dig massor härhemma ska du veta.

Det kommer över mig då och då hur mycket jag saknar mamma. När telefonen ringer tänker jag ofta att nu ringer mamma men kommer fort på mig. Satt nyss och kollade i La Redoute och funderade vad mamma hade beställt, för hon beställde alltid nått därifrån.

Nu är det så tomt för nu är det ingen mamma som bjuder hem på mat, att prata med om allt och inget, att få tips och råd av i min mammaroll, som man kan fråga om hur hon gjorde vissa maträtter, att ha mysiga semestrar med.

Nu finns det ingen mormor för Max som han kan busa och leka med, känna sig trygg med, få lära sig massa nya saker av och att älska så som han gjorde och fortfarande gör.

Det enda jag kan känna är att hon slipper lida mer och slipper ha ont. Men jag vill ju ha min mamma här och inte nån annanstans....

Max och Mammas första möte, jag kommer ihåg att hon grät.