4 års trots

Shit alltså 4 års trotsen är INTE att leka med. Härhemma är Max ett monster kvällstid vid läggdax.
Inget verkar hjälpa, vi hotar med att ta bort roliga saker för han och verkställer dem.
Ikväll har han blivit av med datortid, nintendotid, svampbobförbud för imorgon och inget lördagsgodis på lördag.
Detta hittade jag nu när jag googlade runt för att hitta styrka...

"En 4-åring är ofta en ängel borta och hemsk hemma. Det är precis som det ska vara."

"4-år är på många sätt en harmonisk ålder. Barnet är aktivt, nyfiket och roligt. Men runt 4 år kommer barnet in i en intensiv utvecklingsperiod och som vid all utveckling kan det också bli jobbigt. Det kan bli en kamp om makten hemma och till synes små motgångar kan göra barnet rasande. Nu är barnet inte lika lätt att avleda längre."

Kamp om makten hemma kan man lugnt säga att det är. Min goa unge förvandlas till ett monster. Att avleda är nästintill en omöjlighet numer. Han lyssnar inte på vad man säger, skrattar åt en om man blir arg m.m. Tänk vad enklare det var när han var mindre och trotsade, fast då tyckte man det var superjobbigt. Fasar för 6-årstrotsen som kallas för Lilla tonåren. Läste iaf vidare på nätet och känner mig mer lugn och stark igen efter det. Det är inge fel på oss och våran son. Det är normalt!! Fast det känns inte så när det är som värst!

"Trots kan vara väldigt jobbigt, både för barnet som trotsar och för omgivningen. Men trotset behövs och det är positivt eftersom det leder till mognad och utveckling. När barnet plötsligt tvärvägrar och bär sig illa åt är det lätt att vi som föräldrar tycker att vi har misslyckats. Eller vi blir oroliga, undrar vad som hänt med vårt snälla barn som vi inte känner igen.

Men det är alltså inte vi föräldrar som gjort något fel när barnet plötsligt tvärvägrar till allt och bär sig illa åt. Och det är inget fel på barnet utan det är precis som det ska vara. " 

Att tänka på


  • Ett trotsigt barn behöver motstånd. Det är inte fel att våga sätta stopp, bli arg och hindra barnet. Det är tvärtom viktigt, genom att ge motstånd hjälper vi barnet framåt i utvecklingen. Därmed inte sagt att vi måste ta alla konflikter - det kan bli outhärdligt många. Ibland måste vi  "välja våra krig".
  • Mitt i en intensiv trotsperiod känns det som att den aldrig kommer att ta slut. Men den tar slut och ofta följs trotsperioden av en ovanligt lugn period.
  • Det är svårt att vara lugn och konsekvent när det stormar som värst. Det är naturligt att man som förälder växlar mellan att hota, skrika, straffa, övertala, gråta och muta. Det mår barnet inte dåligt av.
  • Barn är olika. En del gråter istället för att skrika då de trotsar. Därför kan vi inte alltid behandla syskon på samma sätt.
  • Det kan vara lugnande och tröstande att prata med andra föräldrar med barn i samma ålder. Många tror att de är ensamma om att ha ett "omöjligt" barn och känner sig misslyckade.
  • Om du känner att du inte orkar med situationen, kontakta bvc och be att få tala med bvc-psykologen eller kontakta din BUP-mottagning.

Texten hämtad från psykologiguiden.se



Jordnötsallergin

Idag hade vi en tid till Barnmottagningen i Gävle med Maxen. Max tog ju prover i höstas mot bla getingallergi och då dessa prover kommit bort så fick vi tillbaka och ta nya prover. När jag inte hörde nått på 4 veckor så ringde jag för att höra om de kommit bort igen? Men det hade dem inte tack och lov. De lovade att en doktor skulle ringa upp men istället damp denna läkartid ner.

Idag fick vi veta att han inte påvisade getingallergi på proverna (tack och lov för det) och inte heller pollen, hund och katt. Det han tidigare visat är ju allergi mot jordnötter. Idag fick vi även veta att hans jordnötsallergi är en äkta allergi och inte en korsallergi. Korsallergier är oftast av lindrigare art.
Och med detta så innebär det att Max nu får utskrivet kortison att ta vid eventuella allergireaktioner samt även en adrenalinpenna/spruta att ta till vid eventuella kraftigare reaktioner som kan sätta sig på andningen. Vilket jag hoppas vi aldrig nånsin kommer att behöva använda. Läkaren upplyste om att Max vid nästa allergireaktion kan komma att reagera kraftigare än han tidigare gjort då en "äkta" nötallergi kan utvecklas att bli värre ju mer man utsätts för det. Men att det behöver inte vara så, men så att vi är införstådda med det.
Vi ska få komma tillbaka inom kort och bli visad hur man använder sprutan så att vi vet hur den fungerar iaf.

Det känns skönt på ett vis att få allt detta klart och utrett och få hem alla mediciner som kan stoppa reaktionerna. Men samtidigt känns det väldigt olustigt. Jag nojjar ju redan idag för allt Max stoppar i sig som jag inte kan vara med och kontrollera när han är hos andra. Jag informerar så gott jag kan utan att verka alltför tjatig och hönsig. Men blir det "fel" så kan det ju faktiskt bli väldigt illa för Max.
Nu ska jag även ta tag och prata med dagis ordentligt också och se till att dem har medicin på plats där och att dem har rutin att informera alla vikarier också. Bla hur dem ska gå tillväga om han får en reaktion och hur dem ska ge han medicin och ringa oss och ambulans om det behövs enligt läkaren.
Så nu har jag fått lätta mitt hjärta lite och ska gå upp och pussa på min underbara son som sover så gott i sin nyköpta säng.




Totalt nötförbud!!!!


Älskade barn!!


En favvosyssla


Notera Max tunga på största bilden. Sötnos!!


Torrt!

Jajjemen imorse var det torrt igen i blöjan. En mycket stolt kille!!!

Stolt!!

Idag är jag en stolt mamma. Max har sedan igår morse haft kalsonger dagtid och klarat sig från olyckor. Blöja åkte på inför natten igår men den var torr imorse. :-)
Nummer 2 gjorde han dessutom på toaletten idag och han vart såååå stolt!! Men blöja åkte på inatt utifall att, så får se imorgonbitti då. Max vela INTE ha blöja på inatt men efter lite övertalning så gick han med på det.
Ja nu hoppas jag att det har lossnat för han och han förblir blöjfri dagtid iaf.
Mammas stora kille!!

Nötallergi

Pratade med läkaren på barnkliniken igår och han berättade att blodprovet visade att Max har en allergi mot nötter och att det nu ska utredas vilken specifik nöt eller nötter det är. De skulle återkomma med vidare information och eventuell mer utredning.
Max har ju varit jättedålig i magen och kräkts och haft magont vilket är symtom på nötallergi, men när det vägrade att släppa så hörde jag mig för med barnkliniken och de tror att Max även råkat ut för magsjuka tillika. Och det stämmer kan jag säga för inatt insjuknade Mattias i magsjuka härhemma.
Max kräktes ju hela söndagen och delar av måndagen för att sen bli bra i kräkandet men magen var kaputt och det har varit diarré nätterna och dagarna långa. Igår kväll kräktes han igen och har fortfarande diarré så vi får väl se hur länge detta sitter i.
Det blir iaf VAB hela veckan för mig nudå. Nu får mina killar krya på sig fort och hoppas att jag slipper undan. Vitpepparkorn är intagna iaf.


Ett besök på Barnakuten

Ja det var vad vi fick göra inatt. Vaknade av att Max vaknade och var lite ledsen och orolig och vela inte sova. Sen kräks han och jag tänkte bara jaha då var magsjukan här hos oss också. När jag tände lampan för att hjälpa Max så får jag se att hans ögon är totalt igensvällda och han kliar och kliar sig i ögonen.
Kände paniken komma och anade att det var en allergisk reaktion av nått men vad? Vart orolig att det skulle sätta sig på andningen.
Kontakta 1177 och hon tyckte att vi skulle åka in på barnakuten i Gävle då hon misstänkte en allergisk reaktion.

Så mitt i natten pyltade vi på oss och begav oss iväg i bilen mot Gävle (har ca 2,5 mil dit). Max kräktes en gång till i bilen in.
Väl därframme så anade sköterskan på en gång hon såg Max att det var en allergisk reaktion. Max var vid gott mod och charmade sköterskan så mycket han bara kunde. *ler*
De kollade syresättningen för ev syrgas men han låg på 95% och syrgas får man om man ligger under 90% så det var ju bra.
Doktorn kom in och han konstaterade allergisk reaktion eller ett virus på ögonen som tydligen kan skapa ödem. Men han vela att Max skulle ta medicin mot allergi och tog prover för att se om det finns allergi mot nötter.
Max sa inte ett ljud när sköterskan stack han i fingret och mjölkade ur blod för proverna.
Om Max ögon vart bättre efter medicinen han fick så var det allergi av nått slag, men var det ett virus så skulle han fortsätta vara röd i ögonen och svullen.
Ögonen är bra nu och har återhämtat sig till nästan normalt, det som syns är svag rodnad i huden runt ögonen och det är väl för att huden varit så ödemisk I guess.
Så en allergi är var det var. Men vad vet vi inte än. Men vi har våra aningar.

Igår var Max hos sin farmor och där hade han fått sockerkaka med haselnötter i och jag anar att det är det som är boven.
Max har ju ätit toscakaka med mandel på mammas begravning och har inte reagerat på det, men tydligen kan man vara allergisk mot endast en sorts nöt eller flera olika. Det visste inte jag. Jag trodde att man var allergisk mot alla nötter eller typ ingen.
Men nu vet jag.
Vi får väl se när vi får provsvaren. Kanske är bäst att ta ett pricktest också för att utesluta andra allergier så man vet.


Trots på hög nivå

Ja man känner att man lever och tyvärr känns det som att man inte gör annat än skäller och säger åt Max om dagarna på hans vakentid nuförtiden.
Han skriker i högan sky när han inte får som han vill eller när nått går emot han. Han vill gärna bestämma det mesta vad det än gäller liksom. Han har ett himla temperament och lyssnar inte för fem öre. Säger man åt han så skrattar han oftast bara åt en.
Vi hotar härhemma med både det ena än det andra (tex att det inte blir nå dataspelande eller lördagsgodis osv) för att det vi säger ska ta skruv och tas in. Det hjälper ibland och ibland blir det tusen gånger värre när vi är tvungen att göra verk av våra hotelser, som t.ex. att dataspelen tas bort.
Men det är sånt man lär ta för att han ska förstå att han inte kan bete sig hur som helst.
Men det slår nästan aldrig fel att han efter ett utbrott förstår att han gjort fel och säger att han är snäll och säger förlåt. Så på det viset känns det iaf skönt att han faktiskt förstår att han inte kan bete sig illa och få som han vill jämt, även om han inte vill/kan ta till sig det under hans utbrott när han är så arg.

Ofta efter hans utbrott så säger han ofta att han känner sig ledsen för att mormor inte finns här nå mer och det sker väldigt ofta vid läggdags. :-(


Detta hittade jag på mammasidan.se

"Möt trots med respekt
Ett barns trotsutbrott skall inte tröstas. Tänk dig en man i 40-års kris. Han säger till sin fru att han egentligen önskar sig ett nytt jobb. Han är frustrerad på sin nuvarande arbetsplats och har lust att söka ett nytt och annorlunda jobb. Hans fru klappar honom på huvudet och säger: ”så, så lilla vännen det går nog över, du har nog bara en dålig dag.” Mannen önskar inte att bli bemött på detta sätt av sin fru. Han önskar sig respekt eller åtminstone lite motstånd.

Barn önskar också att bli tagna på allvar, de önskar att bli mötta med respekt, men det krävs också gränser som när föräldrarna ex. säger: ”Jag förstår att du är arg nu och att du inte vill lägga dig. Det är bra att du är arg, men du får inte slå mig för det gör väldigt ont, det är sent nu och du måste lägga dig.” Att bli arg på barnet förlänger bara den smärtfyllda trotsperioden. Barnet blir förvirrad och frustrerad."


Kan ju säga att det är lättare sagt än gjort att inte bli arg när de trotsar hur man än försöker. Men jag ska försöka ännu mer att inte bli arg och möta han med mer respekt men ändå sätta tydliga gränser.

Nån som har nå bra tips? Hur hanterar ni era barns trotsanfall. Help me!!

Härliga unge!



Bakning pågår och det syns kanske?
Muffins var det såklart som bakades, Max favvis. Nått som alltid han och mormor bakade ihop.
Såret på kinden har  för den delen läkt jättebra och nu har han bara en rodnad.


BVC 3-årskontroll

Max vägde nu 19,8 kg och var 103 cm lång. Stora killen!!
Hans språk och förståelse var det inget att anmärka på heller.
Han var så duktig därinne.
Nästa gång blir det 4-årskontroll och synundersökning.

Snö i mängder



Här får vi hjälp av Max med att skotta i vinter, för skotta är nått vi fått gjort i massor hittills.


Uppdatering om nappen

Max har nu hållt upp med nappen sedan förmiddagen på julafton och det går över förväntan bra.

Men idag så hittade han en napp som jag hade i min ryggsäck som jag helt glömt bort. Han kom rusade till oss och sa att vi glömde en napp till tomten och han var så förtvivlad över det, för den skulle ju tomtebebisarna ha. Vi löste det hela med att lägga nappen i ett kuvert med frimärke och skriva att det skulle till tomten. Jag ska "posta" det imorgon åt Max. *ler*
Min fasa var att han skulle provsuga på den men ICKE...
Stora killen!!

Men läggningarna tar längre tid för han har lite svårt att komma till ro så som han kom till ro med nappen, men det vänjer han sig nog snart med också.
Han kan nu ropa flera gånger inifrån sitt rum om olika saker, så gjorde han inte förut. Men han ligger iaf kvar och försöker somna.

Tror bestämt att Tomten kommer att skicka ett paket till Max för att han varit så duktig med att sluta med nappen. :-)

Nu är det bara operation -sluta med blöjor kvar. Men Max vägrar just nu, han vill inte gå på toaletten. När orken är tillbaka hos mig så ska jag ta mig mer tid med att försöka och träna med han. Men just nu har jag inte den orken.

God Jul önskar vi er!!!


En sköning... kaffe nej tack

Fick höra en rolig sak idag av Max dagisfröken som Max kläckt ur sig vid frukosten idag.

En av fröknarna skulle hälla upp kaffe åt en annan fröken och så frågar hon Max om han också vill ha kaffe. Då svarar han - Nääää jag dricker bara the.

Haha... de hade skrattat gott åt hans sköna kommentar.


Dagis sagan

Frågade Max vad han hade gjort på dagis idag och fick till svar: - Jag fick inte ut vagnen leka alice knuffa svårt få upp grinden så var sagan slut mamma.

Haha!! Ja det var en kort sammanfattning av Maxens dag som resulterade i en saga enligt han. :-)



Kalas


Jag tävlar om ett presentkort värde 500kr från
Kalaslagret i Nikitas blogg
tävla HÄR du med!


Max bakar chokladbollar


Kärlek vid första ögonkastet


Max i Leksand


Tidigare inlägg